GALLERIRONDvåren 2006 Zenit, kulturtidningen i väst |
Åke Nilsson |
 |
| Enkelhet, färgglädje och tydlighet är ledstjärnor för Åke Nilsson.– Jag målar. Det är vad det handlar om. Motiven blir efter vad jag finner på, någonting. Sen går jag tillbaka och ser vad andra hittat, säger han. |
| En forsythehäck blir en spännande formation i en av hans bilder. Färgerna prunkar. Ändå har han bara sett ett exemplar i verkligheten hemma i Skåne.– Det är en gul blomma som blommar tidigt på våren, upplyser han. Typiskt för Åke Nilsson är att häcken bildar en volym. Han förnekar inte att volymer är något som fascinerar.
– Ja, form är oerhört viktigt i målningen. Tydlighet är oerhört viktigt, fyller han på. |
 |
| I målningen Skulpturerna anar man en av hans konstnärliga influenser. – All konst jag sett påverkar mig. Det finns ingen målare som kan gå förbi Picasso. Han är den stora konstnären inom 1900-talskonsten. Det kan man inte komma ifrån. – Ser man bra konst blir man glad och får lust att måla själv. Ser man mycket dåligt tror man inte på det längre. Det finns en stor glädje i dina bilder? |
 |
| I flera motiv ligger ett antal personer behagfullt och vilar med benen upp. – Det gör jag med! Jag har haft svårt med titeln. Det är något med avslappning men det är ett fult namn så jag har skrivit Vila i stället. En serie bilder visar scener från ett badhus. Damer med färggranna badmössor i bassängen är ett motiv han återkommer till. – Klassträff i badhus. Titlar är inte så dumt att ha ibland. Det finns två varianter på tolkning. – Antingen är det en klass som möts efter 30 år. Jag har svårt för sådana träffar, efter många år. Eller så är det klasser som blandas i ett badhus. Man ser lite på kroppshållningen och vad de har på huvudet. En av badbilderna heter Två systrar, trots att det är tre kvinnor i bassängen och ytterligare två på bassängkanten. |
 |
| Trädgård kallar han en målning med ett välordnat vegetativt innehåll.– Det är delvis hemmavid. Tidigare bodde jag på landet (Hovs hallar), nu i stad (Lund). Det är naturligt att måla mer tuktade saker när man bor bland villor.
En annan bild är från ett naturfenomen, en samling träd kring en grävd hålighet mitt ute på en åker som – En märgelgrav. Folk har grävt upp märgel, snäckskal och liknande, som användes för att kalka åkrar. Nu för tiden är de skyddade. |
 |
| Målningen Skrot med en komposition av rördelar har en trivial bakgrund.– Sånt folk slänger i en container. Jag har gått förbi och tänkt att det kan jag måla. Att de ser så rena ut är konstnärens frihet. – Det är så jag vill ha det. Precist och tydligt. Han målar i klara bjärta oljefärger som går väl ihop. – Jag är rätt bra på färger om jag ska skryta om något! Åke Nilsson, född 1935 i Malmö, gick Slöjdföreningens skola 1951-54 och fortsatte till Valand där han fick Endre Nemes och Torsten Renqvist som lärare. Han tillhörde gruppen ”Sex Aspekter” med Bertil Berg, Roj Friberg, Bernt Jonasson, Folke Lind och Gunnar Thorén. |
| JAN BERGMAN |